Folkbildning påbyggnad är en vidareutbildning för cirkelledare och personal. Här fördjupar vi dina kunskaper och tittar närmare på pedagogik och folkbildning.
Folkbildning påbyggnad
DEL 4
Folkbildning påbyggnad är en vidareutbildning för cirkelledare och personal. Här fördjupar vi dina kunskaper och tittar närmare på pedagogik och folkbildning.
Film: Introduktion till påbyggnadsutbildningen
Här ger Animor dig en introduktion till påbyggnadsutbildningen. Denna del är för dig som är nyanställd eller vill fördjupa dina kunskaper inom folkbildning.
GÖM VIDEON
GÖM VIDEON
Repetition Folkbildning
Folkbildningen - fri och frivillig
• Deltagaren väljer själv att delta och väljer ämne
• Deltagaren ska ges inflytande över uppläggning och innehåll
• Utgår från deltagarens behov och erfarenheter
• Egna kursplaner, fria från betyg
Varje studieförbund har sin egen profil och särart. Folkbildningen ska vara mångsidig och flexibel. Vi får ekonomiskt stöd från samhället för vår folkbildningsverksamhet i form av skattepengar från stat, kommun och landsting. Det ger oss ett särskilt ansvar, att se till så att vår folkbildningsverksamhet utformas på ett sätt som motsvarar de syften som bidragsgivarna har angett.
Repetition Folkbildning
Folkbildningen - fri och frivillig
• Deltagaren väljer själv att delta och väljer ämne
• Deltagaren ska ges inflytande över uppläggning och innehåll
• Utgår från deltagarens behov och erfarenheter
• Egna kursplaner, fria från betyg
Varje studieförbund har sin egen profil och särart. Folkbildningen ska vara mångsidig och flexibel. Vi får ekonomiskt stöd från samhället för vår folkbildningsverksamhet i form av skattepengar från stat, kommun och landsting. Det ger oss ett särskilt ansvar, att se till så att vår folkbildningsverksamhet utformas på ett sätt som motsvarar de syften som bidragsgivarna har angett.
Ledarrollen
GÖM VIDEON
Vilken roll en cirkelledare har i en grupp beror på en mängd olika saker. En ledare i en musikgrupp har inte samma funktion som en ledare för en studiecirkel i språk. Vilken typ av ledare du är styrs mycket av ämnet studiecirkeln handlar om.
En ledare kan t.ex. vara:
En viktig tanke inom folkbildningen är att varje människa ska kunna bidra med egna erfarenheter och kunskaper som indirekt bidrar till gruppens utveckling. Det finns en demokratisk tanke med studiecirkeln, och ledarrollen bör skilja sig åt från den mer traditionella lärarrollen.
Förutom cirkelämnet spelar deltagarnas förväntningar och önskemål en stor roll för ledarrollens utformning.
Cirkelledaren ska lyssna på deltagarna så att alla har samma förväntningar. På så sätt skapar ni studiecirkeln tillsammans.
Cirkelledaren är naturligtvis på ett sätt en formell ledare, men det är viktigt att låta andra gruppdeltagare leda och ta initiativ i situationer där det passar. Släpp gärna fram andra deltagare och låt fler ta ansvar inom områden där någon annan har mer kunskaper. Varje deltagare har sina egna mål med cirkeln, sina egna erfarenheter, sin personliga lärstil och sina förväntningar.
Ibland förväntar sig deltagare att cirkelledaren ska agera som en traditionell lärare, det vill säga att ledaren är den som fattar alla beslut, lär ut och är den som pratar mest. Det är därför viktigt att cirkelledaren redan under första sammankomsten resonerar med gruppen om deltagarnas förväntningar och cirkelns upplägg. Och inkluderar alla såklart!
Tips och diskussion
Vad innebär ledarrollen?
Hur kan du som ledare agera för att alla gruppmedlemmar ska komma till tals och vara delaktiga?
Här nedan följer några exempel på sådant som kan bidra till att aktivera deltagarna:
• En trygg och öppen atmosfär: ägna lite tid i studiecirkeln till att lära känna varandra!
• Variera gruppstorleken: övning i par, i smågrupper, enskilt arbete och storgrupp.
Det är lättare att yttra sig i en liten grupp, särskilt viktigt att tänka på om gruppen är ny. Det är lättare att samarbeta i en mindre grupp och många uppgifter blir både roligare och effektivare om de medför samarbete med andra. Den som är osäker på sig själv vågar mer i en liten grupp – och lär sig då också mer.
• Möblering: en traditionell klassrumsmöblering skapar lätt ett avstånd mellan de olika deltagarna. Variera och våga testa nya sätt!
GÖM VIDEON
Deltagarinflytande
GÖM VIDEON
För att alla deltagare ska få inflytande över studiecirkeln, diskutera hur gruppen vill fungera och arbeta när cirkeln startar. Här är några stödfrågor:
• Varför vill de lära sig ämnet?
• Varför har de valt Folkuniversitetet?
• Vad förväntar de sig av dig som ledare?
• Vad förväntar de sig av kurskamraterna?
• Vad tror de själva att de kommer att göra/ bidra för att lära sig?
• Hur vill de arbeta?
• Hur vill de inte arbeta?
• Vilka erfarenheter har de av ämnet? T.ex. från skolan?
• Vilka krav kan du som ledare ställa på deltagaren?
• Vilka krav kan du som ledare inte ställa på deltagaren?
Att deltagarna får inflytande är en av grundförutsättning för att bedriva studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Det är därför viktigt att dynamiken i gruppen fungerar.
På Folkuniversitetet uppmuntrar vi till att deltagande sker i mindre grupper för att:
• Det är lättare att tala i en liten grupp. Speciellt i början • Det är roligare att lära sig tillsammans
• I en liten grupp får alla komma till tals, alla kan vara aktiva samtidigt
• Man har andra som bollplank
• Man delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper
• Två vet mer än en, tre vet mer än två. Det blir helt enkelt mycket mer kunskap. GÖM VIDEON
Vi brinner för lärande. Det tar oss till nya platser
– både i världen och i tanken. Det får oss att se på
nya sätt. Det gör oss klokare. Och ju mer vi förstår,
desto bättre blir vi också på att förstå andra. Men
det allra viktigaste, det är att varje individ med
dessa egenskaper i sin tur bidrar till ett bättre
samhälle. Kunskap förändrar.
Tankar om lärande
Motivation
Motivation är en inre drivkraft och en vilja eller önskan att åstadkomma någonting. Deltagarna i en cirkel kommer frivilligt. De vill delta. Här kan du som ledare hjälpa gruppen att tillfredsställa deltagarnas drivkraft. Det finns tyvärr inga enkla metoder för att öka motivationen men en god förståelse för gruppens sammanlagda drivkrafter ger goda förutsättningar för att deltagarna lär sig det de vill.
Olika lärstilar
Fundera och diskutera gärna med dina deltagare:
Finns det optimala sätt att lära sig nya saker? Lär du dig alltid på samma sätt? Kan ämnet ha
betydelse för lärprocessen?
Frågor som kan inspirera till diskussion:
• Har du nyligen lärt dig något nytt och intressant? Hur gick processen till?
• Minns du något skolämne som du tyckte var svårt? Vad tror du hade gjort ämnet lättare?
• Hur går du tillväga för att lösa ett svårt matteproblem?
• Hur går du tillväga när du ska lära dig något praktiskt? Hur man lär sig är olika från person till person. En del behöver läsa om ämnet för att förstå, vissa vill hellre lyssna och prata medan andra måste testa praktiskt. Några personer trivs bättre med att arbeta i grupp medan andra hellre vill lära sig på egen hand. Det är inte alltid lätt att hitta det optimala sättet för var och en i en grupp, men om man varierar arbetssätten så är det lättare att skapa en situation som fungerar för alla.
Aktivt lärande
Ett bra tillvägagångssätt för att lära sig något är att vara aktiv. Det räcker inte att du som ledare pratar och presenterar en massa information. Aktivt lärande är en metod som grundas i John Dewey’s teori ”Learning by Doing”. För att lära sig så att man kommer ihåg och kan använda nya kunskaper behövs utrymme för deltagare att kunna diskutera, jobba praktiskt och förklara för varandra. Det är därför bra att varva teori, praktik, reflektion och handling och göra dem till en pedagogisk enhet.
Aktivt lärande är utvecklande och främjar följande förmågor:
Vill du veta mer, sök på: David Kolb, Aktivt lärande och John Dewey.
Mål och framgång
Framgång är motiverande! Uppmuntra, ge beröm och visa gärna på gruppens framsteg. Du kan också hjälpa deltagarna att själva se sina framsteg.
Utan mål är det svårt att se en riktning, därför är det nödvändigt att ni är överens om målen för cirkeln och att varje deltagares individuella målsättning är rimlig. Det är bra att redan från början sätta upp mindre delmål på vägen mot slutmålet. Att bocka av dessa delmål är tillfredställande och skapar motivation att gå vidare. Ibland kan en trevande känsla infinna sig vid starten – det gör inget, studiecirkeln är nämligen en utvecklande process. Stäm av mot delmålen – går det framåt?
Livslångt lärande
Lärandet är en process som pågår under hela cirkeln och även utanför, i det privata. Använd gärna de erfarenheter och tankar som deltagarna har med sig från livet utanför studiecirkeln, och ge gärna deltagarna uppgifter som får dem att "ta med sig cirkeln hem".
Några ord om hemuppgifter
Ska man ha hemuppgifter i en frivillig studiecirkel? Det är inte obligatoriskt att du ska ägna dig åt cirkelverksamhet när du är hemma. Vi tror dock att eget arbete är en viktig komponent under lärprocessen och att egen stimulans främjar nyfikenhet. Vi tror också att nyfikenhet är grundbulten för ett livslångt lärande.
Det egna arbetet:
• Ger dig möjlighet att öva på det du lärt dig och motverkar att du glömmer
• Ger dig chans att fördjupa och vidga cirkelkunskaperna efter eget intresse
• Skapar samband mellan träffarna Planering
En bra studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet eller kulturarrangemang kräver god planering.
Kursens planeringsdokument, dvs metodstudieplanen inom studieservice eller webbtexten för kursverksamheten, beskriver cirkeln och kursen på en övergripande nivå. Varje cirkel är dock unik. Genom att skriva en arbetsplan inom studieservice eller föra noteringar/loggbok inom kursverksamheten skapar du en mer detaljerad beskrivning av hur den enskilda cirkeln genomförs och utvecklas.
Fokus ska vara på lärande och utveckling. Underlag för arbetsplan och noteringar hittar du i e-listan. Där anger du även vilket studiematerial som använts, något som är obligatorisk för studiecirklar och annan folkbildning.
Tips och diskussion
Hur kan du involvera dina deltagare i planeringen - både i början av cirkeln och sedan från gång till gång?
En planering hjälper dig och gruppen att:
• Få med viktigt innehåll
• Jobba pedagogiskt, individanpassat och med rätt arbetssätt för ändamålet
• Variera och göra uppföljningar utan att tappa riktning för träffarna
• Kunna justera vissa delar av innehållet under resans gång
• Komma ihåg vad som har fungerat bra och återanvända det i nästa studiecirkel/kurs.
Digitala hjälpmedel
Här är exempel på digitala hjälpmedel som vi använder inom Folkuniversitetet.
Teams är en mjukvara för samarbete och kommunikation som används inom Folkuniversitetet för distansarbete och virtuella möten. Teams ger möjlighet att dela dokument, skicka meddelanden och genomföra videomöten.
Moodle är en plattform för distansutbildning som används inom Folkuniversitetet. Den skapar virtuella klassrumsupplevelser där deltagare kan ta del av läromaterial, diskutera ämnen och samarbeta med varandra online.
Zoom är en mjukvara för virtuella möten, fjärrmöten och online-undervisning. Den passar särskilt bra eftersom den möjliggör interaktivitet på distans.
Inom de olika verksamhetsformerna finns möjligheter till nytänkande. Men det är viktigt att vi alltid följer de regler och anvisningar som gäller för folkbildningens olika verksamheter. Under del 3 i materialet fick du en kort introduktion till vårt regeldokument som heter Atomen. Nedan följer en liten repetition av de viktigaste riktlinjerna för vårt folkbildningsarbete.
I Atomen finns regler, tolkningar och exempel på hur folkbildningsverksamheten ska bedrivas.
Du hittar regelverket Atomen bifogat under ”fördjupning” längst ner på sidan.
Studieförbundets anordnarroll
Studieförbundets verksamhet kan genomföras i samverkan med medlemsorganisationer, andra organisationer, föreningar samt enskilda grupper eller rikta sig till allmänheten genom öppen kursverksamhet. Endast studieförbundet kan vara anordnare av statsbidragsberättigad verksamhet. Folkuniversitetet kan alltså inte överlåta anordnarskapet eller förmedla bidrag till en samverkande organisation. Eventuell ersättning till annan samverkande part ska stå i relation till redovisade och verifierade kostnader, som är direkt knutna till den aktuella folkbildningsverksamheten
Läs mer om anordnarrollen i Atomen.
Folkbildningsförordningen reglerar statsbidraget till folkbildningsverksamheten. Den säger att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier är basen i studieförbundens verksamhet."
Cirkelarbetet syftar alltså till ett lärande – en utveckling i cirkeln. Verksamhet som syftar till utövande av lek, spel och idrott eller till produktion/tillverkning kan inte rapporteras som statsbidragsberättigad verksamhet. Det betyder att en studiecirkel aldrig enbart kan omfatta:
Repetition, övning och träning/tillämpning ingår i allt lärande. Men det får inte dominera studietiden och göra att lärprocessen stannar upp utan ska förstärka och utveckla lärandet.
Deltagarna måste genom gemensamt planlagda studier förflytta sig framåt mot de
kunskaps- och färdighetsmål som gruppen satt upp.
Studiecirkel
En studiecirkel kan till exempel kompletteras med andra aktiviteter än vanliga sammankomster. Det kan vara distansinslag, studiebesök, samverkan med annan cirkel eller medverkande av fackman. Studiebesök som ingår i studiecirkeln räknas som sammankomst. Studiebesöken får inte vara fler än de ordinarie sammankomsterna. En traditionell studiecirkel kan även kombineras med distansmoment eller helt och hållet äga rum på distans.
Annan folkbildning
Annan folkbildningsverksamhet är den vanligaste formen för nyskapande verksamhet eftersom den tillåter mer flexibla och friare former. Sammankomsterna i annan folkbildningsverksamhet kan vara längre och genomföras tätare än i en studiecirkel. Helgkurser är ett exempel på annan folkbildningsverksamhet. Deltagarna kan också vara fler än vad som rekommenderas för studiecirkeln. I annan folkbildningsverksamhet får även barn från 6 år delta. Folkuniversitetet måste dock kunna motivera hur statens syften med statsbidraget till folkbildningen uppfylls i verksamhet som riktar sig mot barn. Verksamheten kan även genomföras på distans om övriga villkor för verksamheten uppfylls.
Kulturprogram
Kulturprogram ger en möjlighet för cirkeldeltagare att delge vad de har lärt sig i en studiecirkel. Det kan till exempel vara i form av en utställning, teater- eller dansuppvisning. Kulturprogrammen kan också vara helt fristående och genomföras tillsammans med en kulturförening eller annan samarbetspartner. Kulturprogram ska vara öppna för allmänheten och annonseras i förväg. Tänk på att om det förekommer musikinslag i kulturprogrammet ska det rapporteras till STIM.
Riktlinjer och Atomen
Här
01
Atomen, folkbildningens regelverk
Här
02
Pedagogiskt ramprogram, vår syn på lärande
Här
03
Läs mer om vår verksamhetsidé
Här
04
Forskningsinformation, föreläsningar & seminarier
Fördjupning
